söndag 19 oktober 2014

Hårbollen


Efter att vi välkomnat vår lilla hårboll finns det en del saker som... inte helt är som det var "in the olden days", när dom enda hårbollarna vi hade i vår ägo var den där enda väldigt stora dammtusen längst in under sängen. (Ni vet den där rackaren som man alltid tror dammsugaren har slukat fast i själva verket ligger den där och skrattar lömskt åt att du gång på gång missar den? ) samt vår lite för välgödda hamster...

T.ex  ligger mitt stickningsarbete nere på obestämd tid eftersom Mio bestämde sig för att garn är ett ypperligt mellanmål.
Dessutom får man numera akta sig så att man inte snubblar ner i golvsilen i duschen. Det är nämligen ett fin-fint ställe att gömma sina alldra käraste ägodelar. (Gubben tyckte dock han kommit på en helt lysande lösning på detta problem...)


Här i huset råder det ingen brist på uppfinnighetsrikedom ska ni veta







söndag 6 juli 2014


I helgen har jag njutit av vädret tillsammans med Famlijen Flax, vilket underbart väder vi har haft! :)







fredag 4 juli 2014



Efter flytten har jag verkligen gått in för att göra detta ställe till "vårt". Det i kombination med att jag är löjligt förtjust i små finurliga ordspråk ledde till att denna lilla grej numera pryder vårt vardagsrum.

Nu fattas bara den riktiga kissen så kan vi börja leva våra liv efter denna kloka text :)






torsdag 19 juni 2014

Ny start


I flera veckors tid har jag suttit och funderat och nu har jag bannemig bestämt mig. Nu ska här bloggas!
Dessutom har jag tagit tag i min foto blogg så nu kan ni kolla in mina egna bilder här!

Jag kan ju börja med att berätta att det nu gått ett år sen jag blev utexaminerad sömmerska och tja va ska jag säga... Det har varit kämpigt att hitta jobb, men jag hade turen att få börja på arbetspraktik nu i våras och där trivs jag som fisken i vattnet!
Jag har, för tillfället, inga planer på att studera vidare eftersom jag har så väldans svårt att bestämma mig för vad jag ska göra. En dag vill jag absolut fortsätta med design/sömmnad och nästa vill jag bli mjölkbonde. ;)
Jag har också beslutat för att ta bort nästan alla gamla inlägg och börjar helt enkelt om från början.

Hoppas ni ska trivas!
Välkommen!



onsdag 25 september 2013

Det här med size zero

Jag vill börja dethär inlägget med att säga att det inte spelar någon roll vilken storlek du har på den senaste tröjjan du köpte, eller vilken storlek dina nyaste jeans har. Det viktiga är att du är nöjd med dej själv! 

Det är inte min menig att såra någon eller göra någon upprörd med detta inlägg, jag vill bara skriva min åsikt!

Jag hade inte tänk kommentera hysterin som pågår just nu på många bloggar angånde ett nytt företag som säljer kläder i enbart storlek 34 ( size zero), men efter att ha läst ett antal bloggar och kommentarerna till dessa inlägg kan jag inte vara tyst.

Företaget som alla skriver om heter "Miss Skinny" och ska somsagt bara ha kläder i storlek 34. Nu vill jag vinkla det här lite annorlunda mot resten av bloggarna bara för att :)

För det första:

Jag håller fullt och fast med i att företagets slogan,namn och marknadsföring är helt uppåt pipan. Genom att ha en slogan som "Do you fit it?" och "Vi välkommnar ett smalare ideal" förstår jag helt ut att tjejjer reagerar. För sen när MÅSTE men vara storlek 34 för att se bra ut ?

MEN

Vad jag blir så himla arg och ledsen av är att se hur folk kommenterar på dessa blogginlägg. Hur tror ni det känns för oss som faktist är sådär smala att se hur "äcklit" och "motbjudande" det är ?

Varför är det okej att mobba folk som är smala men inte de som har mera kurvor?

Jag vill ge er ett exempel:


I lågstadet/högstadiet bestod min vardag av att få höra hur smal jag var, "äter du inget?" , "Du kanske borde äta mer" , "Har du anorexi eller?"osv. I lågstadiet gick det så långt att barn kallade mig skelett. Dessa år var nog de tyngsta åren i mitt liv inte bara för att jag konstant fick en massa kommentarer om min vikt men också för att jag inte visste varför jag var så smal. Det vet jag inte ännu! Jag har aldrig haft anorexi, utan jag är bara smal! Jag har spenderat minst 10 år av mitt liv med att försöka hitta felet! För om jag kunde skulle jag absolut vilja gå upp i vikt, men det är nått som gör att jag inte kan.

Efter att ha läst hur äcklig och sjuk jag tydligen ser ut i andras ögon mår jag verkligen dåligt.

Jag förstår precis varför folk reagerar på detta, men saken är ju den att det finns företag med kläder för endast kurvigare kvinnor också så varför skulle det inte kunna finnas ett företag med små kläder då ?

Tänk det från min synvinkel,
Jag har alltid varit smal och haft problem med att hitta kläder, speciellt byxor. Och jag tycker affärsidén är rättvis.
Jag hittar sällan kläder vid H&M, Lindex, Kappahl eller någon annan av de lite populärare affärerna. Deras kläder är riktade till kvinnor med mera former, och så är det bara inget jag kan ändra på :)

Dagens skönhetideal är rentutav för jävliga. Och det är verkligen dags att det blir någon ändring!

Men den ändringer får inte ske genom att trycka ner andra, för då är vi inte bättre än alla dessa företag.

Älska dig själv! Det är okej att stå framför spegel och tycka att man är helt underbar. Så det så!

Ida 

Edit:

Miss skinny har visat sig vara en PR-kupp för att väcka uppmärksamhet om det växande problemet med ätstörningar. Läs mera här och här

lördag 8 juni 2013

The Dress






Jag är en person som älskar det enkla i kläder.

Klänningen har jag sytt själv, 5 meter jersey tyg gick åt :)
 Kjoldelen är helklockad och övredelen har endast ett axelband.
Vid "urringningen" har jag broderat "Palestrina knutar".

Enkelt och stilrent.
Men precis min stil.